Susannas Blogg

Jag blir så trött. Mitt eget internet fungerar inte. I förra veckan var det familjens Telia (som jag använder just nu) som bråkade, och nu är det då - sedan i onsdags - mitt Telenor som inte vill. Trött, jag blir så trött. Och det är inte allt. Bilknävelns batteri är stendött. Jag glömde att sätta av ljuset när jag parkerat vid outleten för en åttatimmars arbetsdag. Två snälla kollegor med startkablar försökte hjälpa till, men den lilla Golfen totalvägrade. Verkligen en toppenavslutning på dagen som faktiskt vart riktigt bra. Som tur är jobbade Susanne, som också bor i Herråkra, så jag kunde ju åka med henne hem. Men Kpt. Röd II är kvar i Kosta. Imorgon får alltså jag och systra åka med pappa och försöka få igång skrället. Bara den vill då, annars lipar jag.

I övrigt flyter livet på bra. Jag har fått ganska många timmar på jobbet, p g a julruschen/sjukdomar. Det känns bra. Lite klirr i kassan är verkligen vad jag behöver. Just nu lever jag typ på födelsepengar, men det går ganska bra - och den 25:e får jag ju min första lön.

Hmm... Undrar om jag skulle passa på att fråga bloggläsarna om ett shoppingråd. Har blivit upp över öronen förälskad i ett par Fred Perry-skor vi fick in häromdagen. Modellen liknar den klassiska Converse-kängan, men är svart och med det lyxiga FP-märket i gulguldigt på. Pris? 550 kr. Ska jag? Hittills har de inte sålt som smör, men med helgen som stundar finns ju risken att de tar slut (och kanske går min storlek, som är ganska vanlig, åt först). Hmm... Ebba von Sydow säger ju att om man blir kär ska man smälla till. Och jag kan ju alltid lämna tillbaka dem om jag skulle ångra mig... Tja, jag får helt enkelt fundera på den saken ett tag...

Nähepp. Nu ska jag tjura lite över olycksfåglarna och hoppas på att turen vänder snart.


Jag lyssnar just nu på: "What a difference a day makes" med Dinah Washington